Evaluating Medical Studies:Case in Point -- AnIrritable Bowel Syndrome Research Report

Medicinsk författare:Jay W. Marks , MD

"Det mesta av medicinsk information är felaktig, men bristerna varierar från små, och förmodligen oviktiga, till dödliga. Ett huvudmål med MedicineNet.com är att ta medicinsk information, utsätta den för kritisk granskning och sedan presentera endast den information som har stått emot kritisk granskning av expertläkare. Vi rapporterar inte bara denna information. Vår förhoppning är att vi också presenterar informationen på ett sätt som är förståeligt för människor som inte har en vetenskaplig eller medicinsk bakgrund." Jay W. Marks, M.D.

Jag har en granne som ger medicinska artiklar från tidningen om hon tror att de kan vara av intresse för mig. Häromdagen gav hon mig en artikel som rapporterade om en publicerad studie som föreslog en ny orsak till irritabel tarm. Eftersom den publicerades i en tidning fick artikeln troligen stor spridning och nådde många individer med colon irritabile. Det är vanligare nu att patienter diskuterar information de har läst i lekmannapressen med sina läkare. Därför tänkte jag att jag borde känna till artikeln såväl som själva studien. Jag gick till det medicinska biblioteket och fick en kopia av studien från den medicinska tidskriften där den hade publicerats.

Studien var allvarligt felaktig och det fick mig att undra varför en tidning skulle rapportera om en sådan studie. Kanske lika viktigt var att tidningsartikeln inte heller gav en kritisk utvärdering av studeraren tillräckligt med information om studien så att läsaren kunde kritiskt utvärdera den. Sedan började jag undra om folk förstod vad som är involverat i en kritisk utvärdering av en medicinsk studie. Noggranna läkare granskar alltid ny information kritiskt så att de kan avgöra om resultaten av en studie ska användas i vården av patienter eller inte. Jag bestämde mig för att det kunde vara användbart att beskriva hur jag granskar en medicinsk studie.

En publicerad medicinsk studie har vanligtvis flera delar. Det finns en titel som berättar vad studien handlar om och en lista över studiens författare, forskarna som gjort studien. Dessa följs av en kort sammanfattning, eller abstrakt, av hela den publicerade studien. Den publicerade studien innehåller en introduktion, som presenterar bakgrundsinformation för att sätta studien i ett vetenskapligt perspektiv, och som också ger ett syfte eller syfte med studien. Det som följer härnäst är en beskrivning av de metoder som används i studien, en presentation av studiens resultat och slutligen en diskussion om dess resultat.

Det första jag gör är att titta på titeln på artikeln. Om titeln antyder att studien kommer att vara av intresse för mig kommer jag att läsa abstraktet. Om inte så går jag vidare till nästa studie. Om jag efter att ha läst sammanfattningen känner att studien kan vara bra, tittar jag på författarlistan. Om jag känner igen författarna som experter inom området för studiens forskning, tyder det på att studien sannolikt kommer att vara välgjord. Sedan läste jag metoderna. Om metoderna som används i studien inte är bra är det ingen idé att läsa vidare. Dåliga metoder ger alltid dåliga resultat. Om metoderna verkar vara bra kommer jag att läsa inledningen, resultaten och diskussionen. Du kanske märker att jag inte kommer till "köttet" av studien förrän jag har fastställt att resultaten sannolikt kommer att vara giltiga.

Hur rapporterades studien av tidningen stackup? Först och främst dök studien upp i en andrahandstidskrift, det vill säga en tidskrift som vanligtvis inte publicerar de bästa studierna. Trots att många forskningsstudier publiceras är bara en minoritet av dem välgjorda. De första tidskrifterna är mycket försiktiga med de studier de publicerar. I dessa tidskrifter väljs studier ut för publicering först efter att två eller flera forskare som känner till forskningsområdet har kritiskt granskat studien. Granskaren kan acceptera studien, förkasta den eller be författarna att förtydliga eller modifiera den. Endast studier som håller sig under kritisk granskning av experter och presenterar ny information väljs. Andra skiktstidskrifter har också expertgranskare för de studier de publicerar, men de första skiktstidskrifterna får vanligtvis de bästa studierna först, och standarden för andra skiktstidskrifterna tenderar därför att vara lägre. Ändå förekommer bra studier i andra klassens tidskrifter. Till exempel kan de presentera studier som håller sig under kritisk granskning men som inte rapporterar ny information.

Titeln på studien om irriterad tarm som jag granskade var verkligen intressant för mig på grund av vikten av irritabel tarmsjukdom i en gastroenterologisk praxis. Författarna var kända för mig och välrenommerade. De rapporterade dock inom ett område som inte låg inom deras expertområde. Sammanfattningen antydde att studien var bra. Jag vände mig sedan till avsnittet om metoder, det var där jag hittade problemet.

För studien testade författarna patienter i början av studien och igen i slutet. Det fanns 105 patienter som testades i början, men många av dem kom inte tillbaka för det andra testet. Faktum är att bara 26 återvände. Det är sant att du under nästan alla studier förväntar dig att se förluster av patienter. Vissa patienter bestämmer sig för att de helt enkelt inte vill fortsätta i studien eller så utvecklar de biverkningar. Patientförluster ogiltigförklarar inte en studie. Till exempel är det väl accepterat att förluster på upp till 20 % av patienterna inte påverkar en studies giltighet. Vid en förlust på 30 % blir giltigheten dock skakig. I studien med irriterad tarm som jag granskade var studieförlusterna 75 %. Detta ogiltigförklarade med nödvändighet studiens slutsatser. Med tanke på denna ödesdigra brist fanns det verkligen ingen anledning att läsa vidare.

Jag tror att lekmannapressen gör allmänheten en björntjänst genom att rapportera studier okritiskt eller åtminstone inte ge den information som läsaren behöver för att kritiskt granska studien. Ibland kommer pressen att söka en oberoende kommentar från en expert inom området för studien. Ofta nog är kommentaren dock generell och handlar inte om studiens kvalitet. Denna princip för kritisk utvärdering (peer review) är så viktig att tidskrifter på första nivån som redan har accepterat en studie för publicering ofta kommer att be en expert som inte har sett studien tidigare (dvs tredje granskare, om du så vill) att kommentera studie. Tidskriften kommer sedan att publicera kommentaren tillsammans med studien som en ledare.

• Vad är behandlingen för esofagusringar eller nät?
• Är det farligt att ha en extra mjälte?