Rågsurdeg som används för bakning av rågbröd är rikt på mjölksyrabakterier. Förutom att jäsa degen, dessa bakterier modifierar också bioaktiva föreningar som finns i råg. De producerar grenade aminosyror och aminosyrahaltiga små peptider, som är kända för att ha en inverkan på insulinmetabolismen, bland annat.
Många av föreningarna som finns i råg bearbetas av tarmbakterier innan de absorberas i kroppen. Studien visade att tarmmikrober och mikrober som finns i surdeg producerar föreningar som är delvis desamma. Dock, tarmmikrober producerar också derivat av trimetylglycin, även känd som betain, som finns i råg. En tidigare studie av forskargruppen har visat att minst ett av dessa derivat minskar behovet av syre i hjärtmuskelceller, som kan skydda hjärtat från ischemi eller möjligen till och med förbättra dess prestanda. Fynden kan förklara några av hälsofördelarna med råg, inklusive bättre blodsockernivåer och lägre risk för hjärt -kärlsjukdomar.
Studien använde metabolomics som den primära metoden för att utföra en omfattande analys av metaboliter som finns i mat och människokropp. Effekterna av tarmmikrober studerades hos möss och hos en in vitro gastrointestinal modell, efterliknar människans tarmfunktion. Med hjälp av dessa två modeller, forskarna kunde eliminera naturligt förekommande skillnader i tarmmikrobiomet mellan olika individer, gör det lättare att upptäcka metaboliter som faktiskt kommer från råg.
Råg kan spåras tillbaka till det som nu kallas östra Turkiet, varifrån den har spridit sig till många kök över hela världen. I Finland, till exempel, råg har konsumerats i tusentals år, och den valdes nyligen ut som landets nationella mat.
Även om hälsofördelarna med råg är kända länge, de bakomliggande mekanismerna är fortfarande dåligt förstådda. Till exempel, den så kallade rågfaktorn avser det lägre insulinsvaret som orsakas av råg än, till exempel, vetebröd. Att äta råg gör att blodsockernivån sjunker långsammare, vilket leder till fördelar för hälsan - av en anledning som är okänd.
En betydande faktor som bidrar till rågets hälsofördelar är dess bioaktiva föreningar, eller fytokemikalier, som fungerar som antioxidanter. Dessutom, tarmmikrober verkar spela en viktig roll för att förvandla dessa föreningar till ett format som lätt kan absorberas av kroppen, gör det möjligt för dem att få en större effekt.
Tarmmikrobernas stora roll i människors hälsa har blivit mer och mer uppenbar under de senaste decennierna, och det är därför tarmmikrober bör tas mycket väl hand om. Det är en bra idé att undvika onödiga antibiotika och mata tarmmikrober med optimal mat - till exempel råg. "
Ville Koistinen, Forskare, Östra Finlands universitet