Vad är heltarmsbevattning?

Vad är heltarmsspolning?

Heltarmssköljning är den sällan använda tekniken som rengör hela tarmen för att avlägsna oönskade eller giftiga ämnen från mag-tarmkanalen. Tekniken görs genom att man för in en slang från näsan till tarmen (nasogastrisk sond).

Vanligtvis administreras en stor volym icke-absorberbar lösning som kallas polyetylenglykol-elektrolyt genom röret för att rengöra tarmarna. Tekniken utförs vanligtvis för att förbereda patienter för en tarmoperation eller hos patienter som har en överdos av vissa substanser eller läkemedel.

När behövs spolning av hela tarmen?

Heltarmsspolning utförs ovanligt eftersom det medför betydande risker för patienter. Denna procedur utförs för följande förhållanden:

• Innan en tarmoperation
• Intag eller överdosering av en betydande eller livshotande mängd läkemedel eller droger med fördröjd frisättning (kaliumklorid med fördröjd frisättning)
• Intag av en betydande eller livshotande mängd läkemedel som inte adsorberas av aktivt kol (AC), eller en situation där inga andra tarmrengöringsmetoder är lämpliga (t.ex. järntillskott, bly eller litium överdos främmande kropp)
• Intag av olagliga droger
• Intag av hela hudplåster (t.ex. fentanylplåster eller klonidinplåster)
• Intag av flera vattenpärlor eller gelpärlor utan tecken på tarmobstruktion

När sköljningstekniken för heltarm inte bör utföras?

Heltarmssköljningsteknik bör inte utföras hos patienter:

• Vem är inte samarbetsvilliga
• I vem en nässlang inte kan placeras
• Med okontrollerade kräkningar
• Som har ett minskat medvetandetillstånd eller riskbedömning, vilket tyder på risken för ett minskat medvetandetillstånd eller anfall under de efterföljande fyra timmarna
• Med tarmobstruktion
• Vem intuberas och ventileras (detta är en relativ kontraindikation eftersom stora volymer vätska kan fylla kanalen och rinna förbi tubmanschetten, vilket leder till aspiration)
• Med instabila vitala tecken

Vad händer under spolning av hela tarmen?

Heltarmsvattning kan ta upp till sex timmar.

• En sjuksköterska eller vårdgivare bör kunna övervaka patienten och deras livsviktigheter under hela proceduren.
• En tillräcklig mängd polyetylenglykol-elektrolyt hålls vanligtvis redo före proceduren.
• En nasogastrisk sond förs in från näsan till magen.
• Patienten ges intravenös metoklopramid för att minimera kräkningar och förbättra magtömningen.
• Aktivt kol (AC) skickas genom nasogastrisk sond (för icke-metalliska intag).
• Närnäst skickas en polyetylenglykol-elektrolytlösning genom nasogastrisk sond med 2 L per timme (barn 25 mL/kg/timme).
• Patienten bör sitta på en toalettstol eftersom de kan ha diarré.
• Tekniken bör fortsätta till sex timmar eller tills avföringen är klar.
• Proceduren kan behöva avbrytas om patienten har utspänd buk eller förlust av tarmljud.
• Hos vissa patienter kan bukröntgen göras för att bedöma effektiviteten av dekontaminering av radioopaka ämnen som järn- och kaliumsalter.
• När tekniken är klar tas röret bort och patienten kan behöva vila och övervakas tillräckligt.

Vilka är komplikationerna med spolning av hela tarmen?

Heltarmsvattning är en riskabel teknik som kan ha följande komplikationer:

• Illamående, kräkningar och uppblåst mage
• Svår diarré
• Anal irritation
• Flytande eller oönskade ämnen i andningsorganen som leder till andningsproblem
• Skada på matsmältningskanalen eller organ på grund av röret
• Svullnad av läppar
• Allergiska reaktioner

I sällsynta fall, om tillräcklig försiktighet inte vidtas, är döden också en möjlighet under heltarmssköljning.

• Vad är transvaginal kolecystektomi?
• Varför tas en mjälte bort vid en distal pankreatektomi?