Hög fetthalt minskar immunsystemets effektivitet för att bekämpa infektionssjukdomar

APC Microbiome Ireland -forskare baserade vid University College Cork har för första gången visat att en "västerländsk" fettrik kost minskar immunsystemets effektivitet för att bekämpa infektionssjukdomar, särskilt i tarmen, och infektion med den matburna patogenen, Listeria monocytogenes .

Forskarna fann att utfodring av möss med en "västerländsk" kost, som är hög på fett och låg i jäsbara fibrer, påverkade både immunsystemet och bakterierna som bor i tarmen (tarmmikrobioten). Även kortvarig konsumtion av fettrik kost visade sig öka antalet bägare-celler i tarmen, som är målet för infektion av Listeria, såväl som orsakar djupgående förändringar i mikrobiotkompositionen och immunsystemet. Fettrik kost ökade också mottagligheten för infektioner bortom tarmen.

Ökad konsumtion av en "västerländsk" kost har kopplats till den dramatiska ökningen av tillstånd som fetma och typ 2 -diabetes, och forskning har visat de direkta effekterna av dietfetter på både immunsystemet och tarmmikrobioten.

Listeria monocytogenes är en mänsklig patogen som finns i förorenade livsmedel som kan orsaka allvarliga sjukdomar, särskilt hos gravida kvinnor, äldre och immunförsvagade.

"Kortsiktig konsumtion av fettrik kost ökar nivåerna av Firmicutes-bakterier i tarmen som är förknippade med fetma", säger doktoranden Vanessa Las Heras, som genomförde studien vid flaggskeppet Science Foundation Ireland Research Center. "Effekterna av kosten sågs också bortom tarmen, med minskade immunitetsnivåer i hela kroppen, lokala förändringar i gastrointestinal cellfunktion och förändringar i tarmmikrobioten som förbättrade utvecklingen av Listeria infektion".

"Våra resultat tyder på att kosten kan vara en betydande påverkare av resistens mot infektionssjukdomar genom effekter på tarmmikrobiota och immunsystem. Detta har viktiga konsekvenser för människors hälsa, särskilt under graviditeten, i ålderdom och hos personer med nedsatt immunförsvar. Det har också mer allmänna konsekvenser för forskning om infektionssjukdomar, säger Dr Cormac Gahan, ledare för forskningsstudien.

• Studien beskriver metabolism av tarmmikrobioter hos spädbarn för första gången
• Hepatit C-infekterade patienter som tidigare har levercancer kan behandlas med antivirala medel