Varje år, levercirros är ansvarig för cirka 170, 000 dödsfall i Europa och senaste epidemiologiska data visar att Österrike ligger på andra plats när det gäller förekomsten av cirros i Europa. Överdriven alkoholkonsumtion, dåliga kostvanor, och metaboliska komorbiditeter är de vanligaste orsakerna till cirros i västvärlden.
Levercirros karakteriseras av kronisk leverskada, vilket leder till fibros och förlust av fungerande levervävnad. Dessa förändringar i levervävnaden resulterar i ökat motstånd mot blodflödet till levern via portalvenen och orsakar så kallad "portalhypertension".
Dessutom, experimentella studier har visat att tarmbarriären försvagas vid cirros, så att patogena bakterier och bakterieprodukter kan passera in i blodomloppet och orsaka ett kroniskt inflammatoriskt svar i kroppen, med andra ord "systemisk inflammation".
Alla dessa faktorer driver utvecklingen av leversjukdomen, som kan manifestera sig kliniskt som övergången från asymptomatisk (kompenserad) till symptomatisk (dekompenserad) cirros. Detta går hand i hand med en ökad risk för dödsfall.
I den senaste MedUni Wien -studien, portalvenstrycksmätningar utfördes på nästan 170 patienter, samtidigt som man tar ett blodprov för att bestämma biomarkörer för systemisk inflammation.
Portaltrycksmätning via hepatisk venkateterisering är för närvarande guldstandarden för att bedöma svårighetsgraden av portalhypertoni. På MedUni Wien, vi har etablerat ett av de största hepatiska hemodynamiska laboratorierna i världen och kan därför erbjuda detta värdefulla prognostiska test på vårt center vid Universitetssjukhuset i Wien, för att optimera behandlingen av våra patienter med cirros. "
Thomas Reiberger, Chef för polikliniken för levercirros, Vienna Hepatic Hemodynamic Laboratory, Universitetssjukhuset i Wien
Den internationella statusen för Wien Hepatic Hemodynamic Laboratory bevisas också av regelbundna skuggningsplatser, som Dalila Costa från Portugal, som delar författarskap av studien med Benedikt Simbrunner från avdelningen för gastroenterologi och hepatologi vid MedUni Wien och Wiens allmänna sjukhus.
Nya fynd från studien visar att svårighetsgraden av portalhypertoni ökar främst hos patienter med asymptomatisk (kompenserad) cirros, medan biomarkörer för systemisk inflammation ökar främst i mer avancerade (dekompenserade) stadier av sjukdomen.
Interleukin-6, en biomarkör för inflammation, kan förutsäga risken för komplikationer och dödlighet både vid kompenserad och dekompenserad cirros.
"Dessa data understryker betydelsen av systemisk inflammation för cirros. Mekanismerna bakom inflammatoriska signaler och potentiella interaktioner mellan tarmen och levern måste belysas ytterligare hos människor", observerar Simbrunner.
Studien har publicerats i Journal of Hepatology (Impact factor 2019:20, 582), tidskrift nummer ett inom området gastroenterologi och hepatologi.