Definition och fakta om gulsot
Bild av gulsot i ansiktet och ögonen med tillstånd från CDC
- Gulsot är en gulaktig missfärgning av huden, slemhinnorna och ögonvitan som orsakas av förhöjda nivåer av det kemiska bilirubinet i blodet (hyperbilirubinemi). Termen gulsot kommer från det franska ordet jaune, som betyder gul. Gulsot är inte en sjukdom i sig, utan snarare ett synligt tecken på en underliggande sjukdomsprocess.
- Gulsot ses vanligtvis när nivån av bilirubin i blodet överstiger 2,5-3 mg/dL (milligram per deciliter).
- Gulsot hos vuxna kan orsakas av en mängd olika medicinska tillstånd, av vilka några är allvarliga och potentiellt livshotande.
- Alla vuxna som utvecklar gulsot måste genomgå en omfattande medicinsk utvärdering för att fastställa orsaken.
- Neonatal gulsot, ett tillstånd som ses hos nyfödda, är oftast ett benignt tillstånd som förbättras utan allvarliga biverkningar).
Vilka är symtomen på gulsot (hyperbilirubinemi)?
Gulsot, även kallat icterus, är den gula färgningen av huden och sclerae (det vita i ögonen) av onormalt höga blodnivåer av gallpigmentet, bilirubin. Gulningen sträcker sig till andra vävnader och kroppsvätskor och kan även göra urinen mörk. Gulning av endast huden kan också orsakas av att man äter för många morötter eller dricker för mycket morotsjuice.
Läs mer om symtom på gulsot »
Vilka är tecken och symtom på gulsot hos vuxna?
Som redan nämnts är gulsot inte en sjukdom, utan snarare ett synligt tecken på en underliggande sjukdomsprocess. Individer med gulsot kommer att få en gul missfärgning av huden i varierande grad och kan även uppvisa gulfärgning av slemhinnor och ögonvita. Men beroende på den underliggande orsaken till gulsot kan individer uppleva olika symtom. Vissa individer kan ha mycket få, om några, symtom alls, medan andra kan uppleva svårare och mer uttalade symtom. Individer med gulsot kan uppleva något av följande tecken och symtom.
- Blekfärgad avföring
- Mörkfärgad urin
- Klåda i huden
- Illamående och kräkningar
- Rektal blödning
- Diarré
- Feber och frossa
- Svaghet
- Viktminskning
- Förlust av aptit
- Förvirring
- Buksmärtor
- Huvudvärk
- Svullnad av benen
- Svullnad och utspänd buk på grund av ansamling av vätska (ascites)
Hur vanligt är gulsot hos vuxna? Vem får det?
Riskfaktorerna för att utveckla gulsot varierar beroende på den bakomliggande orsaken.
- Vissa personer med ärftliga tillstånd (till exempel talassemi eller ärftlig sfärocytos) löper en ökad risk att utveckla gulsot från hemolys.
- Människor som konsumerar mycket alkohol löper en ökad risk att utveckla alkoholisk hepatit, pankreatit och cirros som leder till gulsot.
- Människor som löper en ökad risk för exponering för olika typer av viral hepatit (till exempel hepatit B och hepatit C) löper risk att utveckla gulsot vid infektionstillfället eller senare, om leversjukdom uppstår eller om lever cancer utvecklas senare.
- Andra riskfaktorer inkluderar:
- Äta råa skaldjur
- Narkotikainjektioner av andra ämnen
- Tatuering
- Född mellan 1945 och 1965
- Att vara ovaccinerad (mot hepatit)
- Sjukvårdspersonal
- Deltager i sexuell aktivitet med hög risk
Vad orsakar gulsot hos vuxna?
Bild på levern och var den sitter i buken.
Gulsot hos vuxna orsakas av olika medicinska tillstånd som påverkar den normala metabolismen eller utsöndringen av bilirubin. Bilirubin bildas mestadels från den dagliga nedbrytningen och förstörelsen av röda blodkroppar i blodomloppet, som frigör hemoglobin när de spricker. Hemdelen av denna hemoglobinmolekyl omvandlas sedan till bilirubin, som transporteras i blodomloppet till levern för vidare metabolism och utsöndring. I levern är bilirubinet konjugerat med glukuronsyra (görs mer vattenlösligt) och utsöndras i gallblåsan (där det lagras) och passerar sedan så småningom in i tarmarna. I tarmarna utsöndras en del av bilirubinet i avföringen, medan en del metaboliseras av tarmbakterierna till urobilinogen och utsöndras i urinen.
Gulsot uppstår om det finns en dysfunktion i den normala metabolismen och/eller utsöndringen av bilirubin. Denna störning i metabolismen eller utsöndringen av bilirubin kan inträffa i olika stadier, och det är därför användbart att klassificera de olika orsakerna till gulsot baserat på var dysfunktionen inträffar. Orsakerna till gulsot klassificeras i allmänhet som pre-hepatisk (problemet uppstår före utsöndring till levern), hepatisk (problemet uppstår i levern) och post-hepatisk (problemet uppstår efter att bilirubin utsöndras från levern).
Vad orsakar pre-hepatisk (lever) gulsot?
Gulsot som orsakas under den pre-hepatiska fasen beror på överdriven förstörelse (hemolys) av röda blodkroppar från olika tillstånd. Denna snabba ökning av bilirubinnivåer i blodomloppet överväldigar leverns förmåga att korrekt metabolisera bilirubin, och följaktligen ökar nivåerna av okonjugerat bilirubin. Tillstånd som kan leda till en ökning av hemolysen av röda blodkroppar inkluderar:
- Malaria,
- Sicklecellssjukdom,
- Äftlig sfärocytos,
- Thalassemi,
- Glukos-6-fosfatdehydrogenasbrist (G6PD),
- Droger eller andra gifter, och
- Autoimmuna sjukdomar.
Vad orsakar gulsot under leverfasen hos vuxna?
Gulsot som orsakas under leverfasen kan uppstå från abnormiteter i metabolismen och/eller utsöndringen av bilirubin. Detta kan leda till en ökning av både okonjugerade och/eller konjugerade bilirubinnivåer. Tillstånd med en leverorsak till gulsot inkluderar:
- Akut eller kronisk hepatit (vanligen viral [Hepatit A, B, C, D, E] eller alkoholrelaterad)
- cirros (orsakad av olika tillstånd inklusive alkoholtoxicitet)
- Droger eller andra gifter
- Crigler-Najjars syndrom
- Autoimmuna sjukdomar
- Gilberts syndrom
- Levercancer
Vad är posthepatiska orsaker till gulsot hos vuxna?
Gulsot av posthepatisk orsak uppstår från en störning (en obstruktion) i den normala dräneringen och utsöndring av konjugerat bilirubin i form av galla från levern till tarmen. Detta leder till ökade nivåer av konjugerat bilirubin i blodomloppet. Tillstånd som kan orsaka post-hepatisk gulsot inkluderar
- Gallstenar,
- Cancer (cancer i bukspottkörteln, cancer i gallblåsan och cancer i gallvägarna),
- Strikturer i gallgångarna,
- Kolangit,
- Bukspottkörtelinflammation och
- Parasiter (till exempel leverslyng).
Vilka tester och procedurer diagnostiserar gulsot hos vuxna?
Förekomsten av gulsot kräver en omfattande medicinsk utvärdering för att fastställa orsaken. Inledningsvis kommer din vårdpersonal att ta en detaljerad historia av din sjukdom och utföra en fysisk undersökning, som ibland kan fastställa orsaken till gulsot. Inledande blodprov kommer också att göras, med särskild uppmärksamhet på dina:
- Leverblodprov
- Fullständigt blodvärde (CBC)
- Elektrolytruta
- Lipasnivåer
Blodprov för exponering för hepatit kan också beställas. Ytterligare blodprov kan beställas baserat på de första resultaten. En urinanalys kommer sannolikt också att beställas.
Beroende på resultaten av initiala blodprover kan ytterligare studier behövas för att hjälpa till att diagnostisera den underliggande sjukdomsprocessen. I vissa fall kommer avbildningsstudier att behöva erhållas för att utvärdera eventuella avvikelser i levern, gallblåsan och bukspottkörteln. Dessa avbildningsstudier kan innefatta:
- Ultraljud i buken
- Datortomografi (CT)-skanning
- Magnetisk resonanstomografi (MRT)
- Kolescintigrafi (HIDA-skanning)
Ibland kommer människor att behöva ytterligare invasiva tester för att fastställa orsaken till gulsot. Procedurer som kan beställas inkluderar endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi (ERCP) eller en leverbiopsi.
Vad är behandlingen för gulsot hos vuxna?
Behandlingen av gulsot beror helt på den bakomliggande orsaken. När en diagnos har fastställts kan lämplig behandling inledas. Vissa patienter kommer att behöva läggas in på sjukhus, medan andra kan hanteras som polikliniska patienter i hemmet.
- Hos vissa individer med gulsot kommer behandlingen att bestå av stödjande vård och kan skötas hemma. Till exempel kan de flesta fall av mild viral hepatit hanteras hemma med vaksam väntan och noggrann övervakning av din läkare (förväntad behandling). Nya mediciner för hepatit C kan nu erbjuda ett botemedel mot detta tillstånd.
- Alkoholstopp är nödvändigt hos patienter med cirros, alkoholisk hepatit eller akut pankreatit sekundärt till alkoholanvändning.
- Gulsot orsakad av droger/mediciner/gifter kräver avbrytande av det kränkande medlet. I fall av avsiktlig eller oavsiktlig överdosering av paracetamol (Tylenol) kan motgiften N-acetylcystein (Mucomyst) behövas.
- Olika mediciner kan användas för att behandla tillstånd som leder till gulsot, såsom steroider vid behandling av vissa autoimmuna sjukdomar. Vissa patienter med cirros kan till exempel behöva behandling med diuretika och laktulos.
- Antibiotika kan behövas för infektiösa orsaker till gulsot eller för komplikationer i samband med vissa tillstånd som leder till gulsot (till exempel kolangit).
- Blodtransfusioner kan krävas hos personer med anemi från hemolys eller som ett resultat av blödning.
- Individer med cancer som leder till gulsot kommer att behöva konsultera en onkolog, och behandlingen kommer att variera beroende på typ och omfattning (stadium) av cancern.
- Kirurgi och olika invasiva procedurer kan krävas för vissa patienter med gulsot. Till exempel kan vissa patienter med gallsten behöva opereras. Andra individer med leversvikt/cirros kan behöva en levertransplantation.
Vilka är komplikationerna av gulsot hos vuxna?
Typen av komplikation och svårighetsgraden av komplikationer varierar med den underliggande orsaken som leder till gulsot. Vissa individer kommer inte att drabbas av några långvariga biverkningar och kommer att ha en fullständig återhämtning, medan för andra kommer uppkomsten av gulsot att vara den första indikationen på ett livshotande tillstånd. Några av de potentiella komplikationerna inkluderar:
- Elektrolytavvikelser
- Anemi
- Blödning
- Infektion/sepsis
- Kronisk hepatit
- Cancer
- Leversvikt
- Njursvikt
- Hepatisk encefalopati (hjärndysfunktion)
- Död
Vad är prognosen för en vuxen med gulsot? Går det att bota? Är det dödligt?
Prognosen för personer med gulsot beror på den bakomliggande orsaken till tillståndet. Det finns vissa tillstånd som ger en utmärkt prognos med individer som gör en fullständig återhämtning. Men allvarligare orsaker till gulsot kan ibland vara dödliga trots medicinska eller kirurgiska ingrepp. Utvecklingen och svårighetsgraden av komplikationer kommer också att avgöra en individs prognos, liksom en patients underliggande hälsa och komorbiditeter (närvaro av andra sjukdomar). Därför är en bedömning från fall till fall av din sjukvårdspersonal nödvändig för att fastställa en mer exakt prognos.
Kan gulsot hos vuxna förebyggas?
Vissa tillstånd som leder till gulsot kan förebyggas, medan andra kan vara mindre förebyggbara. Det finns dock vissa åtgärder som kan vidtas för att minska risken för att utveckla gulsot.
- Ta mediciner enligt instruktionerna för att förhindra potentiell leverskada eller oavsiktlig överdos. Individer med vissa medicinska tillstånd (till exempel G6PD-brist eller cirros) bör undvika vissa mediciner helt och hållet. Diskutera mediciner med din läkare.
- Undvik högriskbeteenden som oskyddat samlag eller intravenös droganvändning, och implementera universella försiktighetsåtgärder när du arbetar med blodprodukter och nålar. Detta kan minska din risk att utveckla hepatit B eller hepatit C.
- Överväg att vaccinera dig mot hepatit A och hepatit B. Det finns för närvarande inget tillgängligt vaccin mot hepatit C.
- Undvik potentiellt kontaminerade livsmedelsprodukter eller ohälsosamt vatten, eftersom det kan minska risken för att utveckla hepatit A.
- När du reser till områden där malaria är endemisk, vidta rekommenderade försiktighetsåtgärder och profylaktiska mediciner för att förhindra utvecklingen av malaria.
- Drick alkohol på ett ansvarsfullt sätt och endast med måtta. Detta kan bland annat förhindra alkoholisk hepatit, alkoholisk cirros och pankreatit. Vissa individer kommer att behöva undvika alkohol helt.
- Undvik rökning, eftersom det är en riskfaktor för utveckling av cancer i bukspottkörteln, liksom många andra maligniteter.