Hepatit A är en virusinfektion i levern som överförs via förorenad mat eller vatten eller via en infekterad person.
Hepatit A-infektion kan spridas genom direkt kontakt från person till person, från förorenat vatten eller från is eller mat som har förorenats av mänskligt avlopp eller på grund av dålig mathanteringsteknik. Viruset kan leva på en persons händer i flera timmar och i rumstempererad mat mycket längre.
Det kan också smittas från skaldjur som har kommit från avloppsförorenat vatten eller från frukt eller okokta grönsaker som förorenats under hanteringen.
Matlagning dödar i allmänhet hepatit A-viruset men maten kan förorenas efter tillagning. Det kan spridas bland människor genom dålig hygienpraxis och nära kontakt i områden med dålig sanitet och överbefolkning.
Sjukdomen är mycket endemisk i många av utvecklingsländerna men inte lika utbredd i utvecklade länder som Australien och USA, där hygienpraxis och immunisering har kontrollerat spridningen av sjukdomen.
Symtomen börjar vanligtvis 2-4 veckor efter att ha blivit smittad. De kan vara milda eller svåra.
Din läkare kommer att diagnostisera hepatit A baserat på dina symtom och den historia du ger dem. Diagnosen kan bekräftas med ett blodprov, som letar efter antikroppar mot hepatit A.
Generellt sett orsakar inte hepatit A varaktig skada på levern, men i sällsynta fall kan allvarlig leversvikt leda till koma och död. Det kan utgöra en större risk för dem som redan har kroniska leverproblem. De flesta patienter med akut hepatit A återhämtar sig dock helt från sin infektion (till skillnad från viral hepatit B och C som kan orsaka kroniska, ihållande leverinfektioner).
Människor som återhämtar sig helt från sjukdomen utvecklar antikroppar mot hepatit A och har sedan livslång immunitet mot framtida infektioner av samma virus.
Personer med hepatit A bör inte gå i arbete, skola eller barnomsorg förrän minst 7 dagar efter att gulsot började. De kan vara smittsamma i upp till 2 veckor innan symtomen börjar.
Risken att drabbas av hepatit A-virus när du reser utomlands varierar med typen av boende och försiktighetsåtgärder för livsmedelshygien, vistelsens längd och förekomsten av hepatit A-infektion i de besökta områdena.
Det är väldigt liten risk när man reser i utvecklade länder, inte mer än det skulle vara hemma i Australien. Resenärer till utvecklingsländer som besöker landsbygden och äter och dricker mat av tvivelaktig hygien är dock i riskzonen.
Om du reser i länder där det finns en större risk bör du undvika att dricka vatten som kan vara förorenat (inklusive is i drycker), eller att äta okokta skaldjur eller okokta frukter eller grönsaker som inte är skalade eller tillagade under sanitära förhållanden. Det vanliga rådet är att koka det, koka det, skala det eller glömma det.
Bortsett från hygieniska försiktighetsåtgärder är immunisering fortfarande den mest effektiva metoden för att förhindra hepatit A-infektion. Immunisering mot hepatit A rekommenderas för resor till områden i världen med måttlig eller hög sjukdomsfrekvens. Det kan utföras av din läkare innan du reser. Med tanke på förekomsten av hepatit A i utvecklingsländer bör resenärer till dessa länder vaccineras mot hepatit A. Din läkare eller resevaccinationscenter kan ge dig råd om du behöver hepatit A-vaccination för din destination.
Hepatit A-vaccin finns tillgängligt i formuleringar för vuxna och barn över 12 månaders ålder. Vacciner som kombinerar hepatit A- och hepatit B-skydd finns också i Australien för vuxna och barn över 12 månader. Så länge du har en booster 6 månader efter den första vaccinationen kommer du att få långvarig immunitet. Ett kombinationsvaccin mot tyfoidfeber och hepatit A finns även för personer som är 16 år och äldre. Du bör träffa din läkare minst 4 veckor innan du reser för att säkerställa att ditt hepatit A-vaccin ger fullt skydd.
Aboriginal och Torres Strait Islander-barn (i WA, NT, SA, Qld) erbjuds gratis hepatit A-vaccination på National Immunization Program vid 18 månaders ålder med en booster vid 4 år.
Behandling av hepatit A är främst inriktad på att lindra eventuella symtom och ersätta vätska som förlorats genom kräkningar. Vila rekommenderas för att undvika komplikationer från leverskador och åtföljande trötthet. I 98 procent av fallen är det total återhämtning – det kan ta veckor eller månader.