Stomach Health >> magen Hälsa >  >> Gastropathy and Symptoms >> magblödning

Orsakerna, symtomen och diagnosen av takypné

Tachypné definieras som en förhöjd andningsfrekvens, eller enklare, andning som är snabbare än normalt. En normal andningsfrekvens kan variera beroende på ålder och aktivitet men är vanligtvis mellan 12 och 20 andetag per minut för en vilande vuxen.

I kontrast avser termen hyperpné snabb djupandning, medan takypné avser snabb andning , lätt andning. Låt oss titta på de potentiella orsakerna till takypné, såväl som medicinska tillstånd där det kan uppstå.

Symtom

Tachypné kan åtföljas av känslan av andnöd och oförmåga att få nog luft (dyspné), blåfärgade fingrar och läppar (cyanos) och insugning av bröstmusklerna med andning (indragning).

Tachypné kan också förekomma utan några uppenbara symtom, särskilt när det är relaterat till tillstånd som t.ex. som metabola obalanser eller tillstånd i centrala nervsystemet.

Takypné vs. Dyspné

Som noterat är takypné en term som används för att beskriva en snabb, ytlig andningsfrekvens, men säger ingenting om vad en person känner. Med takypné kan en person vara väldigt andfådd, eller i motsats till detta kanske han inte märker några andningssvårigheter alls.

Dyspné hänvisar till känslan av andnöd.

Dnöd kan uppstå med normal andningsfrekvens, hög andningsfrekvens eller låg andningstakt. Det kan också förekomma med både ett grunt andningsmönster eller ett djupt andningsmönster.

Orsaker

Det finns både fysiologiska orsaker till takypné och patologiska orsaker.

Fysiologiska orsaker

Fysiologiska orsaker till ett tillstånd hänvisar till kroppens normala reaktion för att korrigera ett annat tillstånd . I det här fallet är tillståndet, såsom takypné, inte ett onormalt kroppsligt svar utan ett normalt svar på en annan typ av onormalt tillstånd eller obalans i kroppen.

Tachypné kan orsakas av tre primära fysiologiska processer:

  • Obalans mellan andningsgaser :En låg syrenivå i blodet (hypoxemi) eller en ökad nivå av koldioxid i blodet (hyperkapni) kan orsaka takypné.
  • En syra-basobalans : Takypné kan orsakas av ett överskott av syra i kroppen eller en minskning av en bas i kroppen (en störning i kroppens syra-basbalans.) När kroppen känner att blodet är för surt (metabolisk acidos), det blåser av koldioxid ur lungan i ett försök att befria kroppen från syra.
  • Feber :Med feber är takypné kompenserande, vilket innebär att andningen blir snabbare för att eliminera värme från kroppen.

I dessa exempel är takypné inte onormalt, utan snarare ett sätt på vilket kroppen kompenserar för en annan abnormitet i kroppen för att bibehålla balansen (homeostas).

Patologiska orsaker

I motsats till fysiologiska orsaker är en patologisk orsak en som inte förekommer i en försök att återställa balansen i kroppen, och faktiskt gör det motsatta.

Hyperventilation kan till exempel orsaka snabb ytlig andning som inte sker som ett försök att återställa balansen i kroppen men kan istället vara en reaktion på ångest eller rädsla.

Tillstånd som kan resultera i takypné

En lång rad medicinska tillstånd kan resultera i takypné. Efter kategorier kan dessa inkludera:

  • Lungrelaterad :Lungsjukdomar kan sänka syrenivåerna eller höja koldioxidnivåerna, och snabb andning försöker återställa dessa till det normala. Dessa inkluderar kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL), astma, lunginflammation, lungfibros, pneumothorax (kollapsad lunga), lungemboli och mer.
  • Hjärtrelaterat :Tillstånd som hjärtsvikt, anemi eller låg sköldkörtel kan resultera i kardiovaskulära förändringar som i sin tur orsakar takypné.
  • Hyperventilation: Detta kan uppstå på grund av smärta, ångest eller andra tillstånd.
  • Metabolisk acidos: När syranivån är för hög i blodet ökar andningshastigheten för att blåsa bort koldioxid. Några orsaker till detta inkluderar diabetisk ketoacidos, laktacidos och leverencefalopati.
  • Relaterad till centrala nervsystemet : Takypné kan vara direkt orsakad av hjärnavvikelser såsom hjärntumörer.
  • Läkemedel :Läkemedel som acetylsalicylsyra, stimulantia och marijuana kan orsaka en snabb ytlig andningshastighet.

Hos personer som är inlagda på sjukhus kan takypné vara ett tecken på att lunginflammation håller på att utvecklas, och uppträder ofta innan andra uppenbara tecken på lunginflammation är närvarande.

Takypné och lungcancer

Lungcancer kan orsaka takypné på ett antal olika sätt. Skador på lungorna kan störa det normala utbytet av syre och koldioxid. Ärrbildning på bröstet, som vid lungcancerkirurgi, kan resultera i en minskad förmåga att ta ett andetag och dra in syre.

Kemoterapi-inducerad anemi kan ytterligare förvärra takypné eftersom det finns färre röda blodkroppar att bära syre, och därför blir andningen snabbare i ett försök att rätta till detta.

Diagnos

Diagnosen takypné kommer att variera beroende på en persons ålder, andra medicinska problem, aktuella mediciner och andra symtom, men kan innefatta:

  • Oximetri : Ett "klipp" kan placeras på ditt finger för att uppskatta mängden syre i ditt blod.
  • Arteriella blodgaser (ABG) : Blodgaser mäter syrenivån, koldioxidhalten och ditt blods pH. pH kan vara till hjälp för att utvärdera metabola abnormiteter. Om pH är lågt (acidos) kan tester göras för att leta efter orsaker som diabetisk ketoacidos, laktacidos och leverproblem.
  • Bröströntgen :En lungröntgen kan snabbt fastställa vissa orsaker till takypné, till exempel en kollapsad lunga.
  • Datoriserad brösttomografi (CT) : En CT kan göras för att leta efter lungsjukdomar eller tumörer.
  • Lungfunktionstester :Lungfunktionstester är till stor hjälp när man letar efter tillstånd som KOL och astma.
  • Glukos : Ett blodsocker görs ofta för att utesluta (eller bekräfta) diabetisk ketoacidos.
  • Elektrolyter : Natrium- och kaliumnivåer är till hjälp för att utvärdera några av orsakerna till takypné.
  • Hemoglobin : Ett fullständigt blodvärde och hemoglobin kan göras för att leta efter tecken på anemi såväl som infektioner.
  • Elektrokardiogram (EKG) : Ett EKG kan leta efter tecken på hjärtinfarkt eller onormal hjärtrytm.
  • VQ-skanning : En VQ-skanning görs ofta om det finns risk för en lungemboli.
  • Hjärnmagnetisk resonanstomografi (MRT) : Om inga uppenbara orsaker till takypné hittas, kan en hjärn-MRT vara till hjälp för att utesluta hjärnavvikelser (som tumörer) som orsak.
  • Skärm för toxikologi: Det finns många läkemedel, både receptbelagda, receptfria och olagliga som kan orsaka takypné. En toxikologisk screening görs ofta i nödsituationer om orsaken till takypné är okänd.

Behandling

Behandlingen av takypné beror i första hand på att fastställa och korrigera den bakomliggande orsaken.