En uppblossande ulcerös kolit kan pågå i några dagar eller några veckor
Ulcerös kolit (UC) är en kronisk sjukdom som orsakar inflammation och sår i tjocktarmens och ändtarmens insida. Om du har UC kan du uppleva upprepade cykler av uppblossningar (symptomatiska perioder) och remissioner (asymtomatiska perioder).
En flare-up kan vara några dagar eller några veckor och sedan följas av en remission som varar i månader eller till och med år. Hur länge en blossning varar beror på faktorer som:
- Sjukdomens svårighetsgrad (lindrig, måttlig eller svår)
- Triggers som stress, infektion, dietförändringar etc.
- Läkemedelsefterlevnad (oavsett om du tar dina mediciner enligt ordination)
Även om det inte finns något botemedel mot UC, kan flera behandlingsalternativ och livsstilsförändringar hjälpa till att minska symtomen eller förhindra uppblossningar.
Vad orsakar ulcerös kolit?
Den exakta orsaken till ulcerös kolit är okänd. Faktorer som kan bidra till sjukdomen inkluderar:
- Genetik: Personer som har första gradens släktingar med UC löper ökad risk för UC.
- Immunsvar: Autoimmuna störningar kan få ditt immunsystem att attackera cellerna i din kropp istället för att försvara dem.
- Miljöfaktorer:
- Diet (höga nivåer av fett, svavel och kött)
- Vissa mediciner
- Alkohol- och drogmissbruk
- Psykisk stress
- Intag av mjölk kan förvärra sjukdomen om du är laktosintolerant.
- Läkemedel: Icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel (NSAID) ökar risken för UC.
Vilka är tecknen och symtomen på ulcerös kolit?
UC kan orsaka följande symtom:
- Rektal blödning
- Täta avföringar (mer än 4 om dagen)
- Slemhinneutsläpp från ändtarmen
- Tenesmus (känslan av att du måste ha avföring även om du redan hade en)
- Utvidgad buk/uppblåsthet
- Smärtor och kramper i nedre delen av magen
- Svår diarré och kramper
- Dehydrering (i fall av svår diarré)
- Feber
- Ökad puls
- Viktminskning
UC är också kopplat till andra symtom som inflammation i ögon, leder, hud och lungor.
Hur klassificeras ulcerös kolit?
UC klassificeras som mild, måttlig eller svår:
- Lätt: Rektal blödning och färre än 4 tarmrörelser per dag
- Moderat: Rektal blödning med mer än 4 tarmrörelser per dag
- Svår: Rektal blödning med mer än 4 tarmrörelser per dag och systemisk sjukdom med proteinförlust
Hur behandlas ulcerös kolit?
Behandling för UC beror på sjukdomens svårighetsgrad och involverar ofta både mediciner och livsstilsförändringar.
Läkemedel
De flesta människor kräver en kombination av mediciner för att dämpa och/eller modulera immunsystemet:
- Antiinflammatoriska läkemedel: Antiinflammatoriska läkemedel som 5-aminosalicylater (sulfasalazin, balsalazid etc.) och kortikosteroider (prednisolon, budesonid etc.) dämpar de celler som orsakar inflammation. Dessa läkemedel är vanligtvis det första steget i behandlingen av UC och tolereras väl av de flesta.
- Immunsystemsdämpare: Immunsuppressiva läkemedel verkar genom att undertrycka immunsystemets svar som stimulerar inflammationsprocessen. Exempel inkluderar Azasan och Imuran (Azathioprin); Purinethol och Purixan (Mercaptopurine); Gengraf, Neoral och Sandimmune (ciklosporin) och Xeljanz (Tofacitinib).
- Biologiska läkemedel (monoklonala antikroppar): Biologiska ämnen riktar in sig på och neutraliserar proteiner som produceras av immunsystemet. Exempel inkluderar Remicade (Infliximab), Humira (Adalimumab) och Simponi (Golimumab). Entyvio (Vedolizumab) är en typ av biologiskt läkemedel som verkar genom att blockera de inflammatoriska cellerna från att nå vissa delar av kroppen och kan användas för personer som inte kan tolerera andra biologiska läkemedel.
- Läkemedel mot diarré: Din läkare kan rekommendera antidiarrémediciner som Imodium (Loperamid) för svår diarré. Du bör undvika att ta receptfria läkemedel mot diarré utan att rådfråga din läkare, eftersom de kan öka risken för giftigt megakolon (en förstorad tjocktarm).
- Smärtstillande medel: Tylenol (acetaminophen) är säker att använda för smärtlindring. Tala med din läkare innan du tar andra receptfria smärtstillande läkemedel.
- Krampstillande läkemedel: Antispasmodiska läkemedel kan hjälpa till att minska kramper.
- Näringstillskott: Järntillskott och D-vitamin kan hjälpa mot anemi (järnbrist) orsakad av kronisk tarmblödning.
Kirurgi
Om du har slutat svara på mediciner eller om de helt enkelt inte är effektiva längre, är operation ett alternativ. Du kan genomgå en proktokolektomi, som tar bort tjocktarmen och ändtarmen, följt av rekonstruktionskirurgi.
Livsstils- och koständringar
Att hantera stress och känslor är avgörande för att förebygga och minska flare-ups. Regelbunden motion och att äta en hälsosam kost är också viktigt. Din läkare kan uppmuntra dig att följa en diet med låg fetthalt och måttliga mängder lösliga fibrer och vitaminer.
Vilka livsmedel är säkra för personer med ulcerös kolit?
Livsmedel som vanligtvis tolereras väl av personer med UC inkluderar:
- Bröd, nudlar och pasta gjorda av raffinerat vitt mjöl
- Kokt vitt ris
- Kex och flingor gjorda av vitt mjöl
- Kokta frukter
- Frukter utan skal och frön
- Kokta grönsaker utan skal och frön
- Purade grönsaker och grönsakssoppor
- Mjukt, mört kött utan skinn
- Fisk
- Nötsmör
- Oljor som kokosolja eller olivolja
Senaste matsmältningsnyheterna
- När njurtransplantation misslyckas Att försöka igen är bäst
- Låt inte halsbränna förstöra din högtid
- Efterfrågan på levertransplantationer ökar kraftigt
- Lågdos-CT-skanningar kan diagnostisera blindtarmsinflammation
- COVID-vaccin hos personer med Crohns, kolit
- Vill du ha fler nyheter? Registrera dig för MedicineNets nyhetsbrev!
Dagliga hälsonyheter
- Att känna dig gammal kan vara att du åldras
- Kommer Omicron att avsluta pandemin?
- Prostatacancer:hormonbehandlingsrisker
- COVID-länkad MIS-C i barn
- Gratis N95-masker till amerikaner
- Fler hälsonyheter »
Trending på MedicineNet
- Trippelnegativ bröstcancer
- Orsaker till färgförändringar i avföringen
- Bra puls efter ålder
- Återhämtningstid för laminektomi
- Normalt blodtryck efter ålder