De första symptomen på ulcerös kolit (UC) kan innefatta krampliknande buksmärtor
Ulcerös kolit (UC) är en inflammatorisk tarmsjukdom som påverkar slemhinnan i tjocktarmen och ändtarmen och orsakar svullnad och sår i matsmältningskanalen. Även om det inte finns något botemedel mot sjukdomen, kan den hanteras med rätt medicinering och en hälsosam kost.
Initiala symtom
Symtom på UC utvecklas vanligtvis gradvis över tiden. De första symtomen kan vara:
- Diarré som inte blir bättre med probiotika och antibiotika
- Lös eller blodig avföring
- Krampliknande buksmärtor som blir intensiva vid tarmrörelser
- Allmänna känslor av att vara illamående, uppsvälld eller förstoppad
Andra symtom
Andra symtom kan vara:
- Feber
- Viktminskning
- Generaliserad svaghet
- Avföra slem med avföring
- Uttorkning
- Anemi
Sällsynta symtom
I sällsynta fall kan UC orsaka:
- Smärta och svullnad i leder
- Hudutslag
- Rödhet och svullnad i ögonen
- Leversjukdomar och gulsot
Vad utlöser symtom på ulcerös kolit?
De flesta har milda till måttliga symtom. Du kan uppleva blossar följt av långa perioder utan symtom.
Dina symtom kan utlösas av en infektion eller en episod av akut stress. Att konsumera alkohol, koffein, kolsyrade drycker, torkade bönor eller en fiberrik kost kan också förvärra tillståndet.
Vilka är de olika klassificeringarna av ulcerös kolit?
Läkare graderar ofta UC baserat på symtom och blodprovsresultat, och klassificerar sjukdomen som mild, måttlig eller svår.
Tabell:Klassificering av ulcerös kolit Tecken/tester | Mild UC | Moderat UC | Svår UC | avföring och kramper | - 4 eller färre avföringar per dag
- Med eller utan blod med milda kramper
- Fler än 4 blodiga rörelser per dag
- Lätta kramper
- Fler än 6 blodiga rörelser per dag
- Svåra kramper
Feber, förhöjd puls | Frånvarande Frånvarande
- Episodisk febertemperatur högre än eller lika med 99,5 F
- Takykardi (hjärtfrekvens större än eller lika med 90 slag per minut)
Blodprov | Ingen anemi Mild anemi
- Anemi (hemoglobin mindre än 10,5 g/dL)
- En förhöjd erytrocytsedimentationshastighet (större än eller lika med 30 mm/timme)
Viktminskning | Ingen viktminskning Ingen viktminskning Snabb viktminskning
Incidens | 72% av patienterna har lindrig sjukdom 27% av patienterna har måttlig sjukdom 1% av patienterna har allvarlig sjukdom vid presentationen
Vad är komplikationer av ulcerös kolit?
Din risk för UC-komplikationer är högre ju allvarligare sjukdomen är. Om symtomen försummas kan livshotande komplikationer uppstå, inklusive:
- Anemi: Anemi uppstår när kroppen har färre röda blodkroppar än normalt, vilket kan hända om avföringen ofta är blodig. Långvarig anemi med en kraftig nedgång i hemoglobin kan orsaka stress för hjärtat och leda till hjärtsvikt.
- Benproblem: Problem med vitamin D och kalciumabsorption på grund av svullnad i tarmen kan göra att benen blir sköra. Detta ökar riskerna för ledbesvär och till och med frakturer.
- Perforering: Obehandlad tarmsvullnad i svåra fall av ulcerös kolit kan orsaka en tår eller ett hål i tjocktarmens vägg. Detta kan vara livshotande.
- Chock: Att skicka mycket blod från ändtarmen kan orsaka lågt blodtryck och till och med chock.
- Giftigt megakolon: Extrem svullnad i tarmen kan förhindra regelbundna tarmrörelser, vilket leder till förlamning av tarmen. Detta tillstånd är potentiellt dödligt.
Eftersom detta är en långvarig sjukdom med potentiella komplikationer är det viktigt att regelbundet följa upp din läkare.
Har jag en ökad risk för cancer om jag lider av ulcerös kolit?
Tyvärr Ja. Personer med ulcerös kolit har en något förhöjd risk att utveckla tjocktarmscancer, och denna risk ökar med tiden:
- 2 % risk efter 10 år
- 8 % risk efter 20 år
- 18 % risk efter 30 år
Din risk ökar också om:
- Du har svår ulcerös kolit som påverkar stora delar av tjocktarmen.
- Symptom börjar vid en yngre ålder.
- Du har en familjehistoria av kolorektal cancer.
- Du har utvecklat svullnad i gallträdet som kallas primär skleroserande kolangit.
Din läkare kan föreslå regelbundna kolonscreeningar via en koloskopi. Detta är det enda sättet att upptäcka tjocktarmscancer i de tidiga stadierna när den fortfarande är behandlingsbar. Under en koloskopi förs ett kikare fäst med en kamera in i anus och flyttas uppåt, vilket gör att din läkare kan leta efter misstänkta massor i tjocktarmen eller ändtarmen.
De flesta läkare rekommenderar vanligtvis koloskopier vart 1-3 år, med början 8 år efter att ulcerös kolit börjar. Om din läkare misstänker att du kan ha högre risk kan de rekommendera att du kontrolleras oftare.
Senaste matsmältningsnyheterna
- När njurtransplantation misslyckas Att försöka igen är bäst
- Låt inte halsbränna förstöra din högtid
- Efterfrågan på levertransplantationer ökar kraftigt
- Lågdos-CT-skanningar kan diagnostisera blindtarmsinflammation
- COVID-vaccin hos personer med Crohns, kolit
- Vill du ha fler nyheter? Registrera dig för MedicineNets nyhetsbrev!
Dagliga hälsonyheter
- Att känna dig gammal kan vara att du åldras
- Kommer Omicron att avsluta pandemin?
- Prostatacancer:hormonbehandlingsrisker
- COVID-länkad MIS-C i barn
- Gratis N95-masker till amerikaner
- Fler hälsonyheter »
Trending på MedicineNet
- Trippelnegativ bröstcancer
- Orsaker till färgförändringar i avföringen
- Bra puls efter ålder
- Återhämtningstid för laminektomi
- Normalt blodtryck efter ålder