Stomach Health >> magen Hälsa >  >> Q and A >> Magont

Är Crohns sjukdom smittsam?

Vad är Crohns sjukdom?

Crohns sjukdom kan förekomma var som helst längs matsmältningskanalen.

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk sjukdom i tarmarna som främst involverar tunn- och tjocktarmen. Dessutom kan Crohns sjukdom påverka vilken del av mag-tarmkanalen som helst från munnen till anus. Crohns sjukdom har många undertyper beroende på var den är i kroppen, såsom Crohns kolit, Crohns ileit, Crohns enterokolit och andra. De vanligaste symtomen och tecknen på Crohns sjukdom av alla slag är buksmärtor, diarré, kräkningar, feber och viktminskning.

Inflammationen i tarmen kan orsaka ytliga erosioner och sårliknande skador. Vissa individer har djupa stora sår som kan resultera i ärrbildning, stelhet och förträngning av tarmen. Ibland kan dessa lesioner resultera i komplikationer såsom tarmobstruktion eller till och med infektioner i bukhålan (peritonit) om såren penetrerar tarmväggen.

Individer med Crohns sjukdom upplever cykler av remission och återfall av sina symtom och tecken.

Vad orsakar Crohns sjukdom?

Den exakta orsaken till Crohns sjukdom är inte känd, men det anses vara en autoimmun sjukdom av vissa experter medan andra forskare föreslår att genetik också kan ha en roll i att utlösa sjukdomen.

Behandling av Crohns sjukdom

Symtomen och svårighetsgraden av Crohns sjukdom varierar mellan patienter. Patienter med milda eller inga symtom behöver kanske inte behandling. Patienter vars sjukdom är i remission (där symtom saknas) kanske inte heller behöver behandling.

Läs mer om behandlingar för Crohns sjukdom »

Vilka är de tidiga symtomen och tecknen på Crohns sjukdom?

Patienter med Crohns sjukdom har symtom på

  • buksmärtor,
  • feber, diarré och
  • viktminskning.

Dessa symtom och tecken är dock inte specifika för Crohns sjukdom, så en utvärdering av en läkare med laboratorietester, avbildning och koloskopi används ofta för att diagnostisera sjukdomen.

Det är inte ovanligt att patienter med Crohns sjukdom till en början får blodprover, avföringsstudier och bukröntgen för att börja utesluta andra problem.

Andra studier som datortomografi och MR-bilder kan visa detaljer om tarmväggen, såsom förtjockning eller sårbildning som kan tyda på Crohns sjukdom. Endoskopisk och/eller koloskopisk visualisering och biopsi av tarmvävnad anses dock vara avgörande för den ultimata diagnosen av Crohns sjukdom.

Är Crohns sjukdom smittsam?

Crohns sjukdom är inte smittsam. Vad som orsakar sjukdomen är fortfarande okänt, men utredarna misstänker att det finns genetiska, immunologiska, miljömässiga, dietära, vaskulära, mikrobiella och till och med psykosociala faktorer som spelar roll för att utlösa eller förvärra sjukdomen.

Vilka är riskfaktorerna för Crohns sjukdom?

Riskfaktorer för Crohns sjukdom inkluderar

  • under 30 år,
  • släkthistoria av sjukdomen,
  • vit och/eller judisk etnicitet,
  • cigarettrökning och boende i en stad med ett "norrländskt" klimat, och
  • äta en kost som innehåller fet mat och raffinerad eller bearbetad mat.

Hur får någon Crohns sjukdom?

Du kan inte "få" Crohns sjukdom från en annan person. Det kan dock spridas i en individs mag-tarmkanal. Orsaken till spridningen beror vanligtvis på vilka faktorer som än utlöste den inflammatoriska tarmsjukdomen. Spridningen av sjukdomen hos individen kan minskas genom metoder som antiinflammatoriska läkemedel, mediciner för att minska diarré, näringsterapi för att minska exponeringen för eventuella matirriterande ämnen och till och med kirurgiskt ingrepp.

Kan Crohns sjukdom botas?

Tyvärr finns det hittills inget botemedel mot Crohns sjukdom. Men många individer, med lämpliga mediciner, kost och livsstil kan minska frekvensen och intensiteten av Crohns sjukdom. Vissa individer kan klara sig bra och inte ha några återkommande episoder av Crohns sjukdom under långa perioder, men de anses inte vara botade från sjukdomen.

När ska du ringa din läkare om du har Crohns sjukdom?

Varje ökning av svårighetsgraden och frekvensen av tecken och symtom på Crohns sjukdom bör utlösa ett besök hos en läkare. På samma sätt, om någon börjar gå ner i vikt och/eller har diarréepisoder i mer än två veckor, bör han eller hon kontakta en läkare. Individer som har följande symtom eller tecken bör snarast uppsöka läkare eller gå till en akutmottagning:

  • Ingen gaspassage
  • Upprepade kräkningar och inga tarmrörelser
  • Svår buksmärta och/eller uppblåsthet
  • Blodig avföring och/eller pus som rinner ut från ändtarmen
  • Uttorkning
  • Feber och/eller skakande frossa
  • Snabb hjärtslag och/eller yrsel eller svimning